en lögn.

allt börjar om igen, allt är tillbaka på ruta ett.
det finns ingenting som får mig att må, så bra som du får mig att må.
jag har många gånger funderat på varför, varför ingenting
blir bra någon gång.

jag som trivs så bra i ditt sällskap, allt känns verkligen jätte bra.
när du är i min närhet mår jag bra, allt det gångna som en gång var,
har jag förträngt! det är din förtjänst, ingen annans. jag har verkligen tagit steget till något bättre, sen jag träffa dig.

du fick mig att glömma bort något, jag aldrig trodde jag skulle glömma.
det är verkligen du som har fått mig till en bättre människa, tro det eller ej.
jag kände verkligen att det skulle funka, såvidare jag fick vara säker på min sak.

tyvär, så ville jag vara för säker på vad jag gav mig in på & sabbade allt
på egen hand. ingenting var ditt fel, förutom att min andra chans jag bad om,
alls inte var något som låg i ditt intresse.

jag vet inte varför jag gick på samma lögn, åter igen. troligen handlar allt om
mina känslor som finns för dig, jag känner verkligen något för dig, på riktigt.

du är en människa med ett hjärta av guld, du är verkligen en underbar männsika som får mig att må bra, bara av att höra ditt namn!
när ditt namn hela tiden ekar i mitt huvud, känns det fel, men ändå blir
jag glad.

fjärilarna i magen, är som på nytt! jag trodde aldrig, aldrig att jag skulle få känna den känslan igen. fan, jag är kär igen, o det är ett misstag ..

men du ska veta att;
varje gång du ler, har jag solsken!
så även fast det regnar, är ditt leende, mitt solsken.

fan, jag tycker verkligen om dig ..
förlåt, förlåt!