blogkeen

alexandragerdin.

söndag 16 oktober 2011

ett år

... har jag fått vara världens lyckligaste flicka!

har idag varit tillsammans med mitt fina hjärta i ett år, vilket jag uppskattar stort. vi har våra motgångar, men de har vi alla. trots att vi alltid inte är enade om samma saker, eller att vi alltid inte vill göra samma saker och trots att vi inte alltid tycker om samma saker, så är du en del av mitt liv.

minns ganska så exakt denna kvällen för ett år sedan, gulligt o trevligt. dock är de inte samma idag som för ett år sedan, de finns ingen spänning och man vet också allt om varandra. men jag är glad ändå, för du är så otroligt fin!

jag älskar dig, mitt fina hjärta! <3
jag vill aldrig vara utan dig, aldrig.

vi är mer än tror, vi är en!
måste också kämpa för de som är värt att ha, vilket jag gör, för du är värd det! och du är något att ha.

för hela världen är du ingen, men för mig är du hela världen<3

tisdag 11 oktober 2011

no matter what happens

...i can't let you go!


ligger ner bäddad i sängen efter ännu en arbets dag, även gjort pannkakor till hela familjen idag. imorgon är jag ledig, skönt! sen jobbar jag på torsdag, sen ledig. o på måndag är de dags för de där satans helvetet igen!

känner mig yr, illamående o snurrig. på detta har jag en sjuhelvetes huvudvärk också, fryser gör jag o ont i ryggen har jag. allt på samma gång, givetvis.

än så länge behålls maten i magen, de är skönt (dock skulle jag behövt göra mig av med de mesta) men så kan jag inte se de nu, eftersom jag är nervös så är de framsteg iallafall.

jag hoppas verkligen de gör de rätt o bra denna gången! tredje gången gillt, alla goda ting är tre? haha, vilket sammanträffande dådå?

igår efter jobbet avnjöt jag en stund hos min pappa, med pernilla. så skönt att få träffa honom eller ja, dem ska jag faktiskt säga!

men mest av allt har jag ångerst, lever vare dag i en ständig ångerfull stämning.
har aldrig älskat en människa så högt, som jag älskar min pappa! han är så otroligt fin o bra på alla sätt. tänker alltid tillbaka på när jag hela tiden var hans favorit, när vi hittade på saker o jag var han allt.

jag ångrar mig så innerligt, att det på något vis bara försvann. känner varje dag, varje sekund i mitt liv, att allt är mitt fel. han är mitt allt, min favorit, min förebild. han har gett mig sådan kärlek och omtanke i alla år, men jag har ingenting att ge tillbaka.

inga pengar, ingenting. låter han betala o betala, jag känner mig så falsk. så äcklig, äcklad av mig själv.. att jag ingenting kan göra o att allt är för sent.

jag är äcklig o jag har sumpat allting! jag hatar att leva i en jävla bubbla, där ingenting blir bättre. allt bli bara sämre, jag trodde livet skulle bli såå lättare när jag fyllt 18..

men jag känner mig bara mer o mer som ett barn, som inget kan o jag är så värdelös.. allt som växer i mig väg, trampar jag ner igen.

o allt är mitt eget fel, ingen annans..

men ovan på allt de här som är så hemskt imellan åt, så har jag min ted! vad vore jag utan honom o hur i hela världen klarade jag mig innan jag träffade honom?! jag faller utan honom. han är verkligen rätt för mig, jag har gjort rätt i att välja honom, att leva mitt liv tillsammans med. han är så fin o underbar på alla tänk bara sätt, han finns alltid där för mig!

jag har inte bara hittat mitt livs kärlek, utan även min bästa vän! där de går att prata om saker, allt går att säga o veta att de stannar mellan han och mig. skönt! också skönt att få känna sig älskad, behövd o veta att jag är någons allt. de är en magisk känsla, som jag aldrig någonsin vill vara utan igen.

jag älskar dig, och kan inte beskriva det i ord eller meningar, heller inte finns de tid och utrymme till att försöla beskriva det, man måste uppleva honom! kan göra en slutsats iallafall; perfektion! ted windeborn, stavas perfektion! <3

puss o kram

måndag 3 oktober 2011

en dag i taget

ja, tar man en dag i taget kanske livet är värt att leva?!

känns lättare om man varje dag skulle tänka positivt, vilket jag alltid inte kan! jag hoppas alltid på förändringar, fast helst ska de ske på stuts! tråkigt, men sant. idag är jag så trött att jag knappt orkar hålla ögonen öppna, men inte kan jag sova nu! då vaknar jag pigg inatt, när jag ska jobba imorgon också! jag jobbar hela veckan, utom på fredag.

jag mår illa, riktigt illa. jag skäms o jag vill ta tag i allt, men jag känner inte mig motiverad! jag borde, men kan inte! ingenting är ju roligt att göra ändå, jävla skit. jag blir äcklad iallafall..

kanske skulle jag startat en film, nä då somnar jag! kanske skulle jag kört en runda, nej då blir jag fattig? kanske skulle jag söka jobb, men de har jag redan gjort. kanske skulle jag ut o gå en sväng, men nä, de är för kallt. du ser? inte motiverad till ett jävla piss!

att jag lyckas att se ner på en människa så hårt, de är sjuk. eller ja, klassas jag som människa, de vet jag ens inte.

jag orkar inte skriva, jag är slut i huvudet. men en sak de vet jag, att min ted förgyller mina dagar mer än någon annan, sååå synd bara att jag inte får vara tillsamman med honom när jag vill! som idag tex, hade varit guld värt att få ha sin pojkvän här inatt, när man är deppig o så där. men nää, får vänta till fredag! :(

dock vart de helt underbart, att få mysa upp honom från sängen idag, o pussa på honom, för de vart jobbe dags! ååh, vad jag behöver fler sådan mornar! underbart, fantastiskt!

nu går mina ögon i kors, så jag får springa upp o ner i trappan ett par ggr eller nåt. puss