blogkeen

alexandragerdin.

tisdag 31 augusti 2010

alexandra

.. gerdin!

det är jag, oavsett vad.

jag är bra som jag är, jag är en fin människa, på alla sätt o vis. jag är arton år fyllda, snart nitton! visst har jag förändrats mellan åren, haft de flesta stilar, gjort det mesta, o gått igenom så sjukt mycket.

sen att jag har kommit på fötter efter alla gånger jag har fallit, är mycket pågrund av min pappa! men vännerna har alltid funnits där, alltid stöttat o alltid kunnat prata med och om, så att säga.

det finns såå mycket i livet som jag ångrar, från början till slut. men gjort är gjort, o de går inte få de ogjort, även om man vill, men ångra kan man, glömma också. lägga de förflutna bakom sig! men hela tiden kommer de nya saker att oroa sig över.

igår gjorde jag en person väldigt besviken, eller ja, två till o med.. först o främst min far, vilket jag hatar, jag hatar de överallt annat. jag skäms, riktigt mycket över att göra honom besviken. jag mår illa, av tanken på hur fel jag gjort. jag tycker alls inte om när vi bråkar, verkligen inte över skit grejer. tycker att allt är fel för de mesta, mellan han o mig. vi kommer inte riktigt överens nå mera, vilket är synd. jag har ju alltid varit pappas flicka, alltid pappas älskling, alltid ... men frågan är vart allt är påväg?

en sådan värdelös dotter kan jag väl inte vara, som förstör ett helt band imellan far o dotter? det är väl omöjligt? jag är ju snäll, o förståelig, ibland? jag kan väl inte ha låtit allt rinna ut i sanden, efter alla dessa år? är allt mitt fel? är de jag som har ställt till allt? är de aldrig han? när jag tänker efter, så är det bara jag, jag, jag ..

oj, vad ännu sämre jag fick mig själv att må, just nu.. är det verkligen så här illa? jag fick ju allt jag peka på förrut, är de så att jag inte gjort mig förtjänt av de nåmera? är de så? förlåt mig isåfall...

gjorde även en pojk jätte besviken igår, förlåt för det. men mina känslor är inte de samma, inprincip tillhör mitt hjärta någon annan.. allt är komplicerat, o de ber jag om ursäkt för. men jag trodde de skulle kännas annorlunda, egentligen, men tyvärr gjorde de alls inte de..

nu ska jag duscha, invänta lillebror o sedan bege mig till min finaste ewelina, där elin också befinner sig, då vi ska baka kladdkaka o prata skit :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar