ibland

... blir de bara för mycket för mig!

ibland blir de bara ett fel! eller flera kanske, jag vet inte riktigt..
men jag vet en sak, de är att jag förtjänar de bästa o inte att bli
smutskastad på!

jag borde insett att de som är trasigt aldrig blir helt, iallafall inte som när
de var nytt! jag hoppas o jag tror vart ända dag att jag snart ska få må
så bra jag gjorde ett tag, att inga bekymmer ska finnas längre..

jag önskar mig en plats, dit bara jag hittar. där jag kan springa ifrån tiden o
bekymmer! visst ska man alltid lösa konflikter, men jag kan inte längre..
jag vill känna mig som en prinsessa, ibland iallafall.. varför är allt alltid mitt fel?

jag borde ha gett upp hoppet för länge sen, men någonstans inom mig säger alltid
att allt ordnar sig. jag vill bli behandlad på annat vis, känna mig omtyckt o få vara
den jag är.. livet är inget vidare, de vet jag...

men de är nästan bättre o bli bedragen o slagen, än att få ord som sårar.. kanske
är de inget som märks o verkar sårbart, men jag mår dåligt utav de!
ja, jag är så långt i från perfekt så de finns inte ens på världskartan, men en sak är
säker; när jag väl älskar någon, gör jag de på riktigt! o även jag är en skör tjej,
döljer de alltid med ett tuffare beteende, men så många tårar jag fällt, har jag aldrig
någonsin gjort för någon annan.

ett rop på hjälp, men ingen hör o ingen ser. all kärlek jag inte förtjänar att få, har
jag mig själv o skylla att jag inte fick..

liten på jorden, men stor i orden..
låt detta få ett slut, innan jag inte längre orkar kämpa o stå på mina
egna ben nåmera..